Att skapa gruppsammanhållning

Att bilda en grupp är en process, där man medvetet stöder interaktion, tillit, trivsel och närhet bland medlemmarna. Det är meningen att processen ska hjälpa eleverna att lära känna varandra så att de känner sig trygga och avslappnade och vågar föra fram sina åsikter men även göra misstag. Gruppsammanhållning är också en förutsättning för en stödjande inlärningsmiljö.

Alla klasser är unika, men de styrs av samma gruppdynamik. Det krävs tid och möjligheter att lära sig känna varandra för att medlemmarna i en grupp ska fungera tillsammans och kunna samarbeta.

En fungerande och trygg klass bygger på att alla elever känner varandra så bra som möjligt och att de formas till en fast sammansvetsad klass. I smågrupper är det lättare för eleverna att lära känna varandra. Att arbeta i varierande smågrupper garanterar att det föds flera förtroliga kontakter. På detta sätt får eleven en möjlighet att under lektionerna hitta de personer i klassen som han eller hon har lätt att samarbeta med och i vars sällskap det känns naturligt att vara.

En trygg grupp föds inte i ett ögonblick utan för det krävs ett målmedvetet arbete under hela läsåret.  Skolårets början är avgörande för hur trygg en grupp blir och i många skolor ordnar man för att underlätta gruppsammanhållningen olika aktiviteter i synnerhet för de elever som börjar sin skolgång. Men det räcker inte med en enda dag då eleverna får bekanta sig med varandra utan det krävs kontinuerliga insatser.

Läraren är också ledare

Om man ser på lärarens arbete ur ett gruppledarperspektiv är lärarens uppgift att stöda och främja gruppens utveckling. För att kunna fungera behöver gruppen någon som har ansvar för att leda den. Det är viktigt att läraren respekterar eleverna och hjälper dem att respektera varandra. En viktig del i uppbyggnaden av respekt, trygghet och förtroende är att hjälpa eleverna att lösa inbördes meningsskiljaktigheter på ett kreativt och konstruktivt sätt.

Den vuxnas ansvar för interaktionen i en klass och delaktighetskänslan i en grupp har lyfts fram som några av de mest centrala faktorerna då det gäller att förebygga att ingen blir åsidosatt i en klass. Läraren kan påverka samhörighetskänslan i klassen genom att stöda positiv interaktion, att låta eleverna visa sina känslor och lära dem ta hänsyn till varandra och respektera varandra. Förutom övningar som påverkar gruppkänslan är verkliga situationer som kräver interaktion (t.ex. att fatta beslut tillsammans, att lösa konflikter) den bästa grogrunden för både trygghet och för att lära sig hur interaktion fungerar. Läraren måste vara sensitiv inför de situationer, som kräver att bli utredda och de metoder som krävs i en sådan situation.

Övningar som stöd för gruppkänslan

Olika konkreta övningar är bra och roliga hjälpmedel för att skapa en positiv gruppkänsla både hos eleverna sinsemellan och mellan lärare och elever.

Det är bra om det också på lektionerna finns utrymme för glädje och inspiration. Ännu viktigare skulle det vara att utveckla undervisningsmetoderna så att interaktionen inom gruppen ingick som ett bärande element i lektionens innehåll. Det är viktigt att läraren funderar på hur övningarna kunde integreras i lektionens innehåll och uppbyggnad. Genom att till exempel prioritera par- och grupparbete och fästa uppmärksamhet vid gruppindelningen är det möjligt att öka elevernas interaktion.

Det är viktigt att redogöra för eleverna varför man leker lekar. Med hjälp av dem försöker man få till stånd en god klassanda så att alla kan känna sig trygga och accepterade som medlemmar i gruppen. Det är viktigt att alla i klassen kan samarbeta med varandra även om de inte är bästa vänner.

Efter alla lekar är det bra att diskutera:

  • hur det kändes för eleverna att utföra uppgiften
  • hur det kändes när de hade löst uppgiften
  • hur samarbetet fungerade
  • vilken roll varje enskild person hade

Läraren kan även be om respons på lekarna. Det hjälper läraren att utveckla lekarna och i fortsättningen eventuellt ge klarare instruktioner. Det är viktigt att man tillsammans går igenom åtminstone en del av responsen. På så sätt känner eleverna att deras åsikter beaktats.

Mer information