Att läsa nyheter kritiskt

Med jämna mellanrum väcker ett händelseförlopp eller fenomen så stor uppmärksamhet i hela samhället att det dominerar nyhetsflödet och den offentliga debatten. I dessa situationer är det svårt att undvika informationsöverflöd och informationsöverbelastning. Strukturer och intäktsmodeller inom massmedierna påverkar nyhetsflödet eftersom det finns algoritmer som lyfter fram innehåll på ett visst sätt. Nyhetsrapportering som bygger på hur användarna klickar sig fram utgår från vad de vill veta mer om och ger i snabb takt upphov till innehåll som vädjar till deras känslor.

Barnet mitt i nyhetsflödet

Nyhetsflödet har under senare tid spridits till sociala medier, där man kan ta del av nyheter utifrån de bilder, videoklipp och länkar som ens vänner delar. Varje användare tolkar det den ser och hör utifrån sina åsikter, attityder och förutfattade meningar. Inom sociala medier är tempot högt, och få användare tar sig tid att granska ursprungskällorna till nyheterna eller utvärdera hur tillförlitliga de olika webbplatserna är. När en nyhet delas av en god vän eller en internetkändis man beundrar är det lätt att tänka efter mindre noggrant och vara mindre kritisk. Typiskt för sociala medier är också att man befinner sig i ett sammanhang av likasinnade, och då betonas vissa perspektiv oavsett om de är sanna eller inte.

Granska fakta

  1. Fakta eller åsikt? Var såg du nyheten? På sociala medier delas mycket information, men all information är inte faktabaserad utan kan i själva verket bygga på någons åsikt.
  2. Är källan till nyheten eller informationen tillförlitlig? Har skribenten uppgett sitt namn? Är skribenten överhuvudtaget en verklig person? Är källan till nyheten eller informationen angiven så att man kan hitta den?
  3. Vilket är perspektivet och syftet med nyheten? Är den utformad för att påverka ditt tänkande? Kom ihåg att god journalistik bygger på efterforskning och uttalanden från tillförlitliga myndigheter och experter. En välskriven nyhet lyfter på ett opartiskt sätt fram flera synvinklar och granskar ämnet från olika perspektiv.
  4. Lär dig att känna igen värdeladdad, skadlig eller förvrängd journalistik. Har skribenten eller den som delat innehållet velat lyfta fram bara ett visst perspektiv och utelämnat något väsentligt? Är nyheten associerad med maktutövning?
  5. Granska bilder, videoklipp och infografik. Lär dig att känna igen manipulerade bilder. Bilder kan redigeras, beskäras på ett visst sätt och ryckas ur sitt ursprungliga sammanhang för att ges en ny innebörd.
  6. Genomskåda hatpropaganda som tagits fram i diskriminerande syfte för att vända folks åsikt mot ett fenomen, en person eller en grupp.
  7. Sprid inte rykten och tvivelaktigt innehåll vidare. Lär dig att känna igen oseriösa nyhetssajter som sprider sådant.
  8. Begränsa tiden du tillbringar på sociala medier om nyhetsflödet väcker negativa känslor, ångest och ökad rädsla hos dig. Ta istället del av nyheter ur källor med seriöst innehåll och som du får en bra känsla av.

Begrepp vid diskussion kring falska nyheter

Felaktig information (eng. misinformation) = Oavsiktlig spridning av falska nyheter eller annan information som inte stämmer. Den som sprider detta är omedveten om att det han eller hon sagt eller skrivit baserar sig på felaktig information.

Desinformation (eng. disinformation) = Avsiktlig spridning av förvrängt eller vilseledande innehåll i form av nyheter och övrig information i syfte att motarbeta eller skada en person, grupp eller idé.

Oliko tästä sivusta sinulle hyötyä?

Läs också