Aktiviteter för ökat välbefinnande

Temat för april är välbefinnande. Eleverna i skolfredsarbetsgruppen rekommenderar bollspel, dans och avslappning för att öka välbefinnandet i skolan. Var och en kan dessutom följa upp sitt eget välbefinnande med hjälp av en särskild tabell.

Bollspel och avslappningsstunder under rasterna

Syfte: att erbjuda eleverna möjligheter till fysisk aktivitet och avslappning i grupp
Målgrupp: eleverna
Deltagare: eleverna, vänelever som ledare för lekar och avslappning
Förberedelser: bollar, gymnastikunderlag eller motsvarande

Vecka 1 och 3 i april: bollspel

Bollspel eller andra spel enligt önskemål. Aktiviteterna kan äga rum antingen utomhus eller i gymnastiksalen.

Vecka 2 och 4 i april: avslappning

Skolan väljer en dag under veckan då avslappningsstunder ordnas varje rast mellan kl. 10 och 13. Avslappningen kan till exempel äga rum i gymnastiksalen. I den fullspäckade vardagen är det viktigt att ibland stanna upp, och nu ska det vara möjligt att slappna av i skolan under skoldagen. Eleverna kan ta med sig en egen kudde. Under avslappningsstunden ska det vara helt tyst, eller om eleverna så önskar kan lugn musik spelas i bakgrunden.

Slängschottis för hela skolan

Syfte: rolig gemensam dansaktivitet för eleverna
Målgrupp: eleverna
Deltagare: elever, vänelever som ledare
Förberedelser: tillräckligt med utrymme för dansen, en slängschottislåt och ljudutrustning

Slängschottis (letkajenkka på finska) är det säkert många som känner till! Dansen är inte komplicerad utan är främst avsedd att vara lekfull. Som musik används någon av de många slängschottislåtar som finns på till exempel YouTube eller Spotify. Det lättaste sättet att hitta en lämplig låt är att skriva in ”letkajenkka” i en sökmotor.

Dansen inleds genom att bilda ett tåg där var och en håller händerna på föregående persons axlar. Den som står längst fram kan hålla händerna på höfterna. När den korta inledningen till låten spelats upp börjar själva dansen. Stegen är:

  1. Två slängar med foten åt vänster
  2. Två slängar med foten åt höger
  3. Ett skutt framåt
  4. Ett skutt bakåt
  5. Tre skutt framåt

Stegen upprepas under hela dansen, och tåget rör sig framåt efter hand. Hur snabbt tåget ska gå framåt kan anpassas genom att bestämma hur långa skutten ska vara.

Den enklaste varianten av leken är att dansa så länge musiken spelar. Slängschottis kan dock göras till tävlingar av olika slag. Ett sätt är att dela upp eleverna i många korta tåg som sedan har i uppgift att ansluta sig till andra. Det tåg som är längst när låten är slut vinner. Utmaningen är att hålla sig till de rätta stegen medan man tävlar.

När leken ordnas för hela skolan samtidigt gäller det att säkerställa att det finns tillräckligt med utrymme för att tåget eller tågen ska kunna ta sig framåt obehindrat. Skolgården kan vara ett lämpligt ställe för dansen om eleverna är många, men i skolor med få elever kan gymnastiksalen ofta räcka till.

Syftet med dansen är att få skolans elever att tillbringa tid tillsammans och lära känna folk från andra årskurser, både yngre och äldre. Om dansen ordnas i form av en tävling är det till fördel om eleverna med avsikt placeras tillsammans med skolkamrater från andra klasser för att främja uppkomsten av nya kontakter.

Obs!

Om det finns elever som inte kan delta i denna typ av lekar på grund av funktionshinder eller sjukdom, diskutera med dem för att hitta sätt för dem att vara med. Kanske slängschottisen kan dansas på ett sådant sätt att en rullstolsburen kan vara med? Om någon upplever dansen för komplicerad motoriskt kan han eller hon kanske anpassa den och utföra annorlunda rörelser?

Välbefinnandetabellen

Syfte: att påminna eleverna om betydelsen av att ta hand om sitt eget välbefinnande
Målgrupp: eleverna
Deltagare: elever, vänelever, lärare
Förberedelser: pennor med fyra olika färger (grön, blå, gul/orange, röd), tabell, frågor, kopieringspapper och en anslagstavla.

Varje elev får en egen utskrift av tabellen. Veckans fråga läggs upp som utskrift på skolans eller klassens anslagstavla (se exempel nedan).

Eleverna följder individuellt upp olika aspekter av sitt välbefinnande med hjälp av veckans fråga. De fyller i sina svar genom att strecka för en ruta under det alternativ som motsvarar deras känsla. Exempel: Om veckans fråga är ”Hur har du sovit?” svarar eleven genom att strecka för med en viss färg: med grönt om han eller hon sovit utmärkt, med blått om bra, med gult om nöjaktigt, med rött om dåligt. I slutet av veckan kan eleverna betrakta sina resultat och tillsammans diskutera veckans fråga.

Obs!

Samma tabell kan användas för alla frågor. I slutet av månaden kan eleverna titta på sin tabell för att få en visuell helhetsbild av hur de mått under månaden.

Välbefinnandetabellens frågor:

  • Hur har du sovit?
  • Hur mår du?
  • Hur ordentligt har du ätit i morse?
  • Hur har du orkat i skolan idag?

 

Material att ladda ner

Mer information