Siirry sisältöön

Mot en barnvänlig kommun – Mannerheims Barnskyddsförbunds kommunalvalsprogram 2017

Småbarnspedagogiken, skolan och fritidstjänsterna är utöver familjen de viktigaste tillväxt- och utvecklingsmiljöerna för barn och unga. Dessa är alla kommunala tjänster. I och med vård- och landskapsreformen får barns och ungas angelägenheter allt större betydelse i kommunernas verksamhet och beslutsfattande. Det är lönsamt för kommunerna att investera i barn. Det ligger också i kommuninvånarnas intresse: en barnvänlig kommun är bra för alla.

Varje barn har rätt till en bra barndom och ungdom. Förhållandena under barn- och ungdomen påverkar väsentligt hälsan och välfärden senare i livet.

Välfärden bland barn och unga har blivit allt mer splittrad. Majoriteten av barn och unga mår fortfarande bra, men en allt större del kämpar med problem. Dessa leder alltför ofta till utanförskap när det gäller utbildning, sociala relationer och arbetsliv och till olika grader av utslagning från sociala omgivningar och samhället. Barns möjligheter att få det stöd de behöver beror för närvarande på i vilken kommun familjen bor.

Barn och unga är de bästa experterna på sin vardag. De bör få sin röst hörd när det gäller kommunala tjänster och beslut.

Åtgärder i kommunen

  • Kommunen investerar i barns och ungas tillväxtmiljöer: småbarnspedagogik, utbildning och fritidstjänster för barn oh unga.
  • Ojämlikhet och marginalisering bland barn och unga bekämpas aktivt. Metoderna för att förebygga ojämlikhet och främja jämlikhet antecknas i kommunstrategin.
  • Metoderna för att främja barns och ungas delaktighet och möjligheter att påverka antecknas i kommunstrategin.

Barn har rätt till högklassig småbarnspedagogik som stöder barnets välfärd, utveckling och inlärning och minskar ojämlikheten i hälsa och välfärd bland barn. Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för livslångt lärande och bildningsmässig jämlikhet. Att investera i den är ett särskilt effektivt sätt att främja välfärden och förebygga marginalisering. De viktigaste kvalitetsfaktorerna inom småbarnspedagogiken är en utbildad och engagerad personal, tillräckligt små och permanenta barngrupper samt bra samarbete med föräldrarna.

Åtgärder i kommunen

  • Kommunen säkerställer högklassig småbarnspedagogik och ser till att det i varje barngrupp finns en anställd som fått barnträdgårdslärarutbildning.
  • Kommunen ser till att daghemsgruppernas storlek är skälig, så att de mål som uppställts för småbarnspedagogiken kan uppnås i fråga om varje barn och barngrupp.
  • Kommunen garanterar en jämlik rätt till småbarnspedagogik för alla barn och begränsar den inte.

Finländska elevers inlärningsresultat har legat på den högsta nivån i världen, men under den senaste tiden har de försämrats klart. Nedskärningarna i utbildningen försämrar utbildningens kvalitet och tillgången till utbildning och ökar risken för att allt fler avbryter sin utbildning. Nästan en femtedel av alla unga i 20–24-års ålder saknar en examen efter grundskolan. Mobbning och problem med inomhusluften i skolorna utgör ett betydande hot mot barns välfärd och rättigheter.

Åtgärder i kommunen

  • Kommunen investerar i högklassig förskoleundervisning och grundläggande utbildning, utbildning på andra stadiet och stöd av studierna, studiehandledning och förbyggande av att studierna avbryts.
  • Stöd för utbildning av barn med invandrarbakgrund säkerställs.
  • Verkställandet av lagen om elev- och studerandevård säkerställs.
  • Tillgången till förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt gymnasie- och yrkesutbildning tryggas.
  • Elevernas delaktighet och möjligheter att påverka i skolorna förbättras. Eleverna involveras aktivt i utvecklingen av välfärden i skolan. Förebyggande av mobbning och inkluderande människorättsfostran utgör en del av verksamhetskulturen i varje skola.
  • Problem med inomhusluften i skolor och daghem åtgärdas omedelbart. För att stöda barn med symptom och barn som insjuknar söks vid behov individuella lösningar för undervisning och fostran, såsom distansundervisning.

Hobbyverksamhet stöder barns och ungas välfärd och utveckling. Kommunernas fritidsverksamhet för barn och unga har minskat och ojämlikheten i fråga om fritidsaktiviteterna har ökat. Detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och välfärd, eftersom till exempel motions- och läsvanor tillägnas redan i barndomen och ungdomen.

Åtgärder i kommunen

  • Tillgången till morgon- och eftermiddagsverksamhet till ett skäligt pris tryggas för alla elever på årskurs 1 och 2.
  • Klubbverksamhet ordnas i alla grundskolor.
  • Tillgången till motions-, kultur- och bibliotekstjänster för barn och unga tryggas.
  • Avgiftsfria och skäligt prissatta motions- och kulturtjänster för barn och unga främjas och hobbyverksamhet för barn och unga från mindre bemedlade familjer stöds.

I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till landskapen. Ur barns och ungas synvinkel är det viktigt att de tjänster som ingår i kommunernas organiseringsansvar, såsom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt utbildningen på andra stadiet och fritidstjänsterna för barn och unga, bildar en fungerande helhet tillsammans med de social- och hälsovårdstjänster som ligger på landskapens ansvar. Detta förutsätter fungerande samarbetsstrukturer mellan landskapen och kommunerna.

Åtgärder i kommunen

  • Samordningen av kommunens och landskapens tjänster för barn, unga och familjer sker på ett barn-, ungdoms- och familjeorienterat sätt.
  • Kommunen deltar aktivt i arbetet med programmet för utveckling av barn- och familjetjänster.
  • Kommunen deltar i utvecklingen av verksamheten i familjecentren. Inom verksamheten i familjecentren utvecklas och genomförs tjänster över förvaltnings- och sektorsgränserna i form av nätverkssamarbete samt som samarbete mellan den offentliga sektorn och tredje sektorn.

I Finland råder stor socioekonomisk ojämlikhet i hälsa och välfärd. För att ojämlikheten ska kunna minskas måste särskild uppmärksamhet fästas vid att minska ojämlikhet i hälsa och välfärd i barndomen. Ojämlikheten kan minskas inom alla tillväxtmiljöer för barn, såsom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

Åtgärder i kommunen

  • I beslutsfattandet beaktas konsekvenserna på ojämlikheten i hälsa och välfärd.
  • Att främja hälsan och minska ojämlikheten i hälsa görs till ett centralt mål inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt inom utbildningen på andra stadiet. Samarbetet mellan olika aktörer stärks.
  • Barns och ungas delaktighet i främjandet av hälsan och välfärden stärks i alla tillväxtmiljöer för barn.

Priset för boende inom de största stadsregionerna har stigit så att det är oskäligt för barnfamiljer. Den viktigaste metoden för att göra priset för boende skäligt är att öka utbudet av tomter som lämpar sig för bostadsbygge. Det förutsätter fungerande samarbete mellan kommuner, statsmakten och privata markägare. Inom bostadsproduktionen bör man säkerställa tillräcklig produktion av såväl ägar-, hyres- som bostadsrättsbostäder. Det är det bästa sättet att säkerställa boende till ett skäligt pris.

I planeringen av nya bostadsområden bör man beakta behovet av lokaler som stärker gemenskapskänslan, bildar mötesplatser och möjliggör lokal föreningsverksamhet.

Åtgärder i kommunen

  • Särskilt i tillväxtkommuner stärks bostads- och markpolitiken för att hejda de ökade boendekostnaderna.
  • En tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion säkerställs.

Frivilligverksamhet stärker gemenskapskänslan och ökar välfärden, delaktigheten och livskvaliteten bland barn, unga och familjer. Medborgarorganisationernas kamratverksamhet utgör ett sådant stöd som offentliga och privata tjänster inte kan erbjuda. Människors ömsesidiga stöd, att ge och ta emot hjälp, grundar sig på en sådan omtanke som inte kan överföras på myndigheter eller företag. Genom att uppmuntra kommuninvånarna att själva ordna verksamhet stärks samtidigt deras egna resurser och stödnät och gemenskapskänslan ökar.

Åtgärder i kommunen

  • Medborgarorganisationernas och kommunens partnerskap stärks. Samarbetsformerna antecknas i kommunstrategin.
  • Kommunen beviljar understöd till organisationerna och ställer avgiftsfritt lokaler för medborgar- och kamratverksamhet till organisationernas förfogande.
  • Skolornas och läroverkens samarbete med medborgarorganisationerna utökas.

Barnkonsekvensanalyser är ett sätt att utreda vilka konsekvenser ett beslut kommer att få. I enlighet med barnkonventionen ska barnets intresse som primär grund beaktas i alla angelägenheter som rör barn. Barnkonsekvensanalysen är ett redskap för att utreda barnens intresse i ärenden där det är viktigt att barn och unga hörs. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid barngrupper i sårbar ställning, såsom handikappade barn, barn med invandrarbakgrund, barn som placerats utanför hemmet och barn som lever i fattiga familjer.

Åtgärder i kommunen

  • I kommunens beslutsfattande analyseras de konsekvenser som gäller barn och unga.
  • I barnkonsekvensanalysen beaktas särskilt minoritetsgrupper och barn och unga som på olika sätt befinner sig i en svagare ställning.
  • Barnkonsekvensanalysen tillämpas tillsammans med den barnbudgetering som rekommenderas av FN:s kommitté för barnets rättigheter och som går ut på att kommunbudgeten följs upp ur barnrättsperspektiv.

Barnkonventionen är ett människorättsfördrag som förpliktar också kommuner, varför kommunen aktivt ska främja de rättigheter som garanteras i fördraget. Barnens intresse ska analyseras och beaktas i alla beslut som gäller barn. Med barns intresse avses att de rättigheter som garanteras i barnkonventionen ska tillgodoses i så hög grad som möjligt.

Åtgärder i kommunen

  • Kommunen främjar i sitt beslutsfattande och sin verksamhet barnens rättigheter systematiskt och målinriktat. De centrala åtgärderna antecknas i kommunstrategin.
  • Det säkerställs att undervisningen om barnens rättigheter utgör en väsentlig del av människorättsfostran inom småbarnspedagogiken och i skolorna.
  • Det säkerställs att de som arbetar med barn och unga samt kommunernas beslutsfattare och tjänsteinnehavare har fått utbildning om barnens rättigheter.

Kommunalvalsprogrammet har godkänts av Mannerheims Barnskyddsförbunds förbundsstyrelse 13.12.2016

Ledande sakkunning Esa Iivonen, p. 075 3245 521, esa.iivonen(a)mll.fi

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *

Huomioithan, että kommenttisi julkaistaan tarkistuksen jälkeen.

Takaisin ylös